Onda syster
Att leva utan dator verkade tufft i början...tills jag fick leva utan "det", men inte visste jag att det kunde bli tuffare än så...att leva utan mobil i väntan på lönen är som att bli suddat bort från kartan. Hur man kan nå mig under tiden?Man kan inte! "Var god försök senare..."
Igår kväll efter en trevlig afterwork, en gullig röst i mitt huvud försökte skicka mig hem - "gå hem Maria,det är mysigt att vara hemma tidigt en lördag kväll,gå hem du är fem minuter hemifrån...", men min onda tvillnigsyster hade redan vaknat efter två glas vin - "Vad ska du hem och göra ensam?Ruttna?Titta på tv?Hur gammal är du,hundra eller?". Ni kan tänka Er vilken röst fick avgöra kvällen. Japp. Ni som börjar bli oroliga för mig och planerar kidnappa mig och placera mig på en rehab, försök inte ens. Jag behöver inte bli räddat. Och Ni har rätt - jag har ingen fucking kontroll just nu över mitt festande, drickande och ekonomi, men allt annat verkar va som vanligt. Jag har inte förlorat mig själv, utan jag är i en fas. Och jag har bestämmt att den ska vara fram till 1 januari,efter det om jag forfarande inte skärpt, dåååååå...rädda mig!!!
P.S. Här under kommer det söndas läsning, en kort uppsats jag skrev under skrivkursen och ifall ni undrar så fick jag MVG i betyg, ja, trots alla stavfel, kan ni fatta! Som jag alltid säger - författare behöver inte kunna stava, man kan anlita någon för att göra det, man behöver bara ha något vettigt att säga...och det jag har att säga i "frihet utan ansvar" är slag under bältet i första hand på mig själv och många andra vänner, mindre vänner och bekanta!
