Hellre en idiot...

Första dagen på praktiken i förskolan! Jag svär ni som tror att jag är handikapp när det gäller barn, ni hade fel! Barn diggar mig. Men känner mig lite ur, det är ganska ansträngade att vara snäll. Väldigt ansträngande. Jag har inte tjafsat med någon kotte. Men ska inte ljuga några olyckshändelser inträffade under dagen. Råkade bygga en osäker koja och en flicka fick en stor traktor i huvudet, hon började gråta, så klart. Tur att ingen förstog att det var jag som la den där. Och några andra barn började gråta när dem förlorade i en lek som jag startade. Men allt var under kontroll även då, typ. Slutsats - fan vad jag längat att få dega på förmiddagar innan jobbet som förr i tiden. Och ni människor som "inte har tid" för umgänge - lägg av! Jag går dubbelt nästan hela veckan och ändå hittar man tid för vänner, familj och mys. Till och med partytime finns då och då! Så skärpning inga toma bortförklaringar, inte till mig iallafall!