Hellre en idiot...

"Gunilla ibland jag vet inte vem är!"

- hur så?

"Jag vill inte att min syster äter onyttigt, jag brukar påpeka det för henne. Men samtidigt blir jag inte glad om hon blir smalare! Är jag ond?"

- nej det är en del att vara människan, man möter motstridigheter inom sig.

Det var skönt att höra det. Och visst håller jag med. Det är inte svart eller vit någonstans. Men att kunna erkänna visa saker för sig själv är nog det närmaste man kan komma att vara "sig själv". Och att jag upplever svartsjukan/avundsjukan ibland mot mina närmaste. Det betyder inte att jag inte älskar dem, det betyder att jag inte älskar mig själv tillräckligt. Inget att skämmas över utan det är något att bygga upp!
 

NYVAKEN GÅR BRA OCKSÅ!