Största gåvan av alla!
Idag firar vi själva kärleken, inte att ha någon att ha "det" med. Så alla ni som inte ha fått till det på ett tag, alla ni som inte fått kärleken besvarad - det finns inget som heter olyckligkärlek! Att kunna känna kärlek är största gåvan vi har fått! Och även när det gör ont, va glada, ni är levande! Och när ni inte känner något alls, vårda rummet där kärlken ska någon gång bo. Själv har jag konstaterad varför jag är så rädd för att öppna mig för att känna det största av allt - jag är rädd för den stunden kärleken tar slut. Av någon anledning så har jag inbillat mig att det måste ta slut. Men sanningen är att jag mer rädd att aldrig uppleva det. Åt helvetet med rädslor, krav, fördomar, föreställningar - jag vill vara fri!
För dem som är rädda:
Att frukta kärlek är att frukta livet och de som fruktar livet är redan döda till tre delar.
För dem som tror på sagor:
De säger alltid att den rätta personer dyker upp så småningom. Min måste ha blivit överkörd av en lastbil.
Något att få huvudvärk av:
De flesta människor känner inte. De tror att de känner. De tror inte. De tror att de tror.
